Islandshästen

 

Medelmankhöjden på en Islandshäst är ca. 132 cm. Islandshästen har fem gångarter, förutom skritt, trav och galopp har den också tölt och passgång. Islandshästen kan ha många olika färger; musblack, brunblack, rödblack, svartbrun, brun, fux, bork, skimmel, skäck och fux.

Huvudet skall vara proportionerligt i förhållande till kroppen och varken vara för litet, för grovt eller för tungt.

Islandshästen utvecklas sent och man skall inte påbörja inridningen förrän vid 4-5 års åldern. Men den lever också länge och kan arbeta upp i 30-årsåldern. Den hittills äldsta islänningen blev 54 år gammal.

Användningsområden
Islandshästen är en väldigt bra och tålig häst. Som trots sin storlek kan bära en fullvuxen karl. Idag är islandshästen mycket populär som turridningshäst. Den passar bra som familjehäst, eftersom hela familjen kan rida på den. Idag finns det också tävlingar för Islandshästen där man bland annat kan tävla i gångarterna pass och tölt.

 

Gotlandsruss

Mankhöjden kan variera mellan 115 och 130 cm, men idealet är mellan 123 och 126 cm. För att kontrollera russets höjd mäter man dem upp till åtta års ålder.

Ett russ kan ha färgerna brun, fux, svart, gulbrun, isabell, skäck och ibland förekommer även tigrerad.

Russet har ett relativt litet huvud med rak nosprofil, små öron, pigg och alert blick, markerade näsborrar.

Starka, sunda ben med torra senor, långa skenben, lite hovskägg och starka hovar.

Användningsområden
Russen har en snabb och vägvinnande trav. De är därför populära till ponnytrav. Men russet har smidig aktion i alla gångarter, samt har god hoppförmåga vilket gör den till en god ridponny. Men den har oftast inte så särskilt stark rygg vilket gör att den oftast bara kan ridas av barn även om den är mycket stark i övrigt.

 

Arabiskt Fullblod

Den mest mytomspunna av våra raser - det arabiska fullblodet. I århundraden användes denna vackra häst av beduinerna. Ett hårt liv i öknen, både med sandstormar och strider mellan beduinstammar, har gjort hästen modig, stark och uthållig. Beduinerna var mycket måna om att hålla rasen ren, men genom att den spreds till övriga delar av världen har den fått utgöra grunden för många andra raser - till exempel engelskt fullblod. Det arabiska fullblodet används i Sverige huvudsakligen inom galopp, utställning, western, distans och som familjehäst. Dessutom spelar den stor roll som förädlare av andra raser. Svenska Arabhästföreningen (SAHF) bildades 1964.

Mankhöjden för arabiskt fullblod är ca 145-155 cm. Många anser den vara världens vackraste häst. Den har litet huvud, stora ögon och är mycket smidig och vig. Färgerna är skimmel, brun, fux eller svart.

 

Engelskt Fullblod

Som namnet säger, har rasen sitt ursprung i England. Där har den framavlats genom århundraden, främst som kapplöpningshäst. 1791 upprättades en stambok, 2The General Stud Book2, och i och med detta anses rasen vara född. Rasen är mycket populär över hela världen, och i Sverige används den till galopp, fälttävlan, dressyr och hoppning. För att inte tala om att den är mycket populär i halvblodsaveln.

Fullblod ska ha en mankhöjd på ca 155-170 cm. Den har ett ädelt utseende, och är smäckrare än andra raser. Bröstkorgen är djup, benen långa och starka. Färgerna är brun, svart, fux eller gråskimmel.

 

American Quarterhorse

Denna extremt snabba häst har framkorsats av de hästar kolonisatörerna hade med sig till Amerika och av indianernas ponnyer. Syftet var att få fram en häst som gick att använda i boskapsskötseln, på de stora öppna vidderna. Där krävdes en modig, stark och snabb häst, med lugnt temperament. 1940 bildades AQHA, American Quarterhorse Association, för att bevara och utveckla quarterhästen, och redan året därpå utkom en stambok med 537 hästar. Idag är AQHA världens största rasförening med över tre miljoner hästar registrerade! Rasen är den mest utbredda i hela världen. Quarterhästen har en hel del gemensamma förfäder med engelskt fullblod. Det är tillåtet att använda engelskt fullblod i aveln, (den ena föräldern) men avkommorna hamnar då i ett särskilt register hos AQHA. De måste uppnå vissa resultat på tävlingar innan de kan sättas i avel. Så sent som 1982 importerades den första avelshingsten till Sverige. Det är naturligtvis till westernridning quarterhästen används, och som familjehäst. Svenska Quarterhästföreningen (SQHF) bildades 1983.

Mankhöjden kan vara så varierande som 140-160 cm, men det vanligaste är 150-155 cm. Vikten ligger mellan 400-800 kg. Den är ett riktigt muskelknippe, denna härliga atlet. Bakdelen är bred och djup, för att få den snabba accelerationen. Det är brett mellan frambenen, och bröstkorgen är även den bred och djup. Detta sammantaget ger oss quarterhästen, som kan vända på en femöring och accelerera snabbare än någon annan ras. Den är lugn och stabil, har mycket god samarbetsvilja. En rad olika färger förekommer, som ibland är speciella för rasen. Flera nyanser av fux, gulbruna, isabeller, mus- och rödblack, svarta, bruna, palomino, skimlar. Hästen får endast ha begränsat med vitt på huvudet och benen. Överskrids detta klassas hästen som Paint, och hamnar i American Paint Horse Association.

American Painthorse

Det enda som skiljer American Painthorse från American Quarterhorse är färgen. Medan Quarterhästen endast får ha begränsat med vita tecken på huvud och ben, så ska Painthästen gärna vara skäck. I Sverige finns en rasförening för var och en av dessa varianter av samma ras. I övrigt se under American Quarterhorse. Svenska Painthästföreningen bildades 1991.