Tävla på islandshäst
Att tävla med sin islandshäst är kul och ger ovehört mycket tillbaka!
Att ha ett mål med sin träning,både kortsiktigt och långsiktigt,ger ridningen en
ny dimmention, och ser får man nya kamrater på tävlingsbannan.

På islandshäst kan man tävla både med sin fyrgångshäst,eller femgångare
i rad olika grenar.

Så tävlar man på islandshästar:
De moderna Islandshästtävlingarna har utformats dels utifrån den traditionella isländska ridkonsten
samt de tävlings- och uppvisningsformer som utvecklats på Island, dels utifrån den centraleuropeiska ridkonsten,
anpassad till islandshästens säregenheter. Ovalbanegrenar Islandshästen är ju som bekant den
enda europeiska hästras som har kvar de "bortglömda gångarterna" tölt och pass och därmed har anlag för fem gångarter.
De hästar som deltar i tävlingar är antingen fyr- eller femgångare. En fyrgångare kan dock mycket väl ha anlag
för pass men den flygande passen är då i regel inte framtränad.
Tre eller fem domare bedömer bland annat takt och tempo, form, harmoni och lätthet i rörelserna. Hästens aktion är också viktig.

Ovalbanan är en 250 m lång och 4 m bred ridbana, den har rundade hörn ,
12 m raksträcka på kortsidorna och 72 m raksträcka på långsidorna. Det som premieras i
ovalbanegrenarna är lätt och harmonisk ridning med taktrena, lösgjorda och schvungfulla gångarter.

4--gång
I fyrgångsuttagningen rider man ensam på ovalbanan.
I programmet ingår ett halvt varv skritt och ett varv vardera i trav, galopp, kort tölt och ökad tölt i valfri ordning.

I 5gång.Gångsuttagningen rider man töltvarvet i kort till mellantempo
och istället för ökad tölt så har man ett varv på sig att visa flygande pass på långsidorna.

Bedömningen görs av fem domare som sitter utspridda
innanför ovalbanan efter varje ekipage visar de var för sig poäng från 0-10.

Tölt
Förmågan att rida tölt i ren takt på en häst som är
lösgjord och bär sig själv samt i varierande tempo, förhöjer avsevärt ridturen. Därför har denna ridkonst fått en egen tävlingsgren.

Man rider först ett varv i kort tölt, byter varv och rider nästa i
kort tölt på kortsidorna med en tydlig ökning av steglängden på långsidorna.
Sista varvet rids i ökad tölt. Domarna bedömer även här med poäng från 0-10.

Finaler
De fem bästa ryttarna i varje ovalbanegren går till A-final, medan ekipage 6-10 rider B-final.
Vinnaren av B-finalen kan gå upp i A-final om ryttaren tycker att hästen orkar det. Finalen är på många sätt en helt ny tävling.
Uttagningspoängen följer inte med och alla rider samtidigt på bana. På speakerns kommando visas de olika momenten.
Ett moment i taget tills domarna är klara, dock högst tre varv. I fyr- och femgång avgör majoriteten om man ska rida höger-
eller vänstervarv. I tölt däremot visas varje tempo i båda riktningarna, dock högst två varv i varje riktning och tempo. Efter varje gångart visar domarna sina siffror.

Pass
Utöver de tre grundgångarterna och tölten, har många islandshästar en överväxel- flygande pass.
Passen kräver starka, vältränade hästar med stark framåtdrift. Passen visas i 5-gång,
passlöp och stilpass. Passgrenarna rids på en rak, jämn och fast 250 m lång bana
Man tävlar även på kortare distans, 150 m. Gemensamt är dock alltid att de första 50 m rids i valfri gångart, vanligen galopp.
I varje heat deltar två -fyra hästar och man rider i regel två heat var ena dagen och två till dagen därpå.
Hästen måste ligga i pass hela den angivna sträckan och den snabbaste tiden räknas.
I andra dagens heat grupperas hästarna efter första dagens tider så att de snabbaste rider tillsammans osv.

Dressyr
Dressyren består i allmänhet av rörelser ur de lätta dressyrprogrammen,
obligatoriskt är att gångarterna skritt, tölt och galopp skall ingå.
Tävlingsformen är kür, dvs ryttaren utformar själv sitt program som rids till musik.
Ändamålet med grenen är att visa en vältränad och harmoniskt riden häst i övningar
som förbättrar hästens gångarter, med huvudvikten på utförandet och god ridning.

Gaedingakeppni,
är en egen tävlingsform som premierar den bästa ridhästen - d
en som förutom att visa upp goda gångarter också utrstålar styrka, storlhet och harmoni.
Gaedingakeppni är en mycket populär tävlingsform på Island som först under de senaste åren
börjar vinna framsteg i Sverige och andra stora islandshästnationer. Svenska ekipage hävdar
sig utomordentligt väl på de internationella tävlingsbanorna.

Idrottakeppni,
innebär att gångartsföljden man rider är förutbestämd.
I Fyrgången innebär det att man börjar med skritt, fortsätter med trav,
kort tempo tölt, galopp och ökad tölt på slutet. I Femgången börjar man med
skritt, fortsätter med trav, tölt i kort- till mellantempo, galopp och så flygande pass på långsidorna och galopp
på kortsidorna i sista varvet.
Här bedöms precisionen och ryttarens skicklighet,
att man rider exakt efter programmet.

Tölt T2 (som brukar anses vara mer lämpligt för femgångshästar)
rider tre ryttare samtidigt i uttagningen på speakers kommando.
Först rider man valfritt tempo tölt och sedan långsamt tempo.
Därefter byter ryttarna varv och fortsätter med arbets- till Medeltempo tölt med långa tyglar fattade med en
hand. Varje moment rids cirka två varv och avslutas på speakers kommando.
Bedömningen görs av fem domare som sitter utspridda i mitten av ovalbanan.
Efter varje ekipage visar de var för sig sina poäng från 0 till 10 med decimaler.
De har själva räknat ut medelvärdet av de olika momenten.
I töltprogrammet T1 räknas kort tölt poängen gånger 2, liksom tölt- och passpoängen i femgångsprogrammet.